Barn är framtidens hållbara samhällsbyggare
Universitetslektorn Ingrid Svetoft har i många år arbetat med hållbarhetsfrågan i byggbranschen. Idag ingår hon i projektet Scandinavian Sustainable Circular Construction (S2C) där hon arbetat med ambitionen att arbeta aktivt med effektiv användning av material och resurser. Det gemensamma lärandet involverar även barnen och eleverna som blir framtidens samhällsbyggare, menar hon.
Regionalt utvecklingsarbete i Jämtland
I Jämtland arbetade Ingrid med träutvecklings-, stadsutvecklings-, och återbruksprojekt och riktade regional förankring av det nationella miljömålet God bebyggd miljö. En ny lag som tillät byggnation av våningshus i trä möjliggjorde goda möjligheter för Ingrid att delta i träutvecklingsprojekten på uppdrag av Länsstyrelsen i Jämtland. – Det var lärorikt att samarbeta med företag och personer med stor kunskap och erfarenhet i hanteringen och utvecklingen av produkter och metoder med trä som byggmaterial.
Bedrev forskning och följde arkitektens arbetsprocess
När Ingrid senare fick möjligheten att forska inom området valde hon att studera arkitektens roll och involvering av brukarna i planeringen. I sin forskning följde hon storskaliga byggprojekt och uppmärksammade att kommunikationen mellan olika aktörer inte alltid var optimal. Missuppfattningar mellan konsulter skapar missförstånd och negativa effekter, till exempel förseningar och extra kostnader, menar hon. – Problemet är att hyresgäster sällan tillfrågas inför en ombyggnad. Detta blev min huvudfråga i en av mina doktorsavhandlingar.
Undervisade blivande byggingenjörer på Högskolan i Halmstad
2005 fick Ingrid en anställning på Högskolan i Halmstad där hon undervisade byggingenjörer samt bygg- och fastighetsekonomer. I olika samverkansprojekt med halländska kommuner och företag (däribland Alexandersoninstitutet) genomfördes ett antal projekt med forskargruppen RISP (Research and Innovation in a Societal Perspective).
Energi och Miljöcentrum i Varberg, Mistra Urban Futures och andra nätverk har också varit viktiga arenor för att diskutera genomförandet av forskningsprojekten samt hållbar utveckling. I samarbete med Halmstad kommun deltog Ingrid även i SMS (Sociala aspekter på medborgardialog i stadsutveckling) – ett EU-finansierat Interreg-projekt med fokus på dialogmodeller och verktyg för att involvera medborgare i samhällsplanering.
Kombinationen med erfarenhet från yrkesrollen som arkitekt, arbetet med hållbarhetsfrågan i byggbranschen och utvecklingen i projektsammanhang var användbar för Ingrid. – Jag fick förfrågan om att undervisa lärarstudenter i ämnet teknik. Eftersom jag läst kurser i pedagogik och hälsopedagogik i mina doktorandstudier hade jag en bra grund att utveckla kursmoment som följde läroplanen från förskola till årskurs 6. I samarbete med Kommunala teknikskolan i Halmstad utvecklade vi kursmoment med både teoretiska- och praktiska moment för lärarstudenterna. Dialogen med alla kreativa studenter kring hur elever från tidig ålder förstår teknik i vardagen gav ett ömsesidigt lärande.
Vill fortsätta hjälpa framtida anställda i byggbranschen
Idag arbetar Ingrid som universitetslektor i Fastighetsvetenskap på Malmö Universitet men arbetar gärna med olika uppdrag för att behålla kontakten med pågående projekt och utveckling i byggsektorn.
– Intressanta och innovativa idéer kan jag också förmedla till de studenter som kommer arbeta med att beställa, äga och förmedla fastigheter. Från Halmstad har jag tagit med en modell jag utformat där studenter genomför examensarbeten i samverkan med offentlig sektor och näringsliv. Resultatet från projektet S2C och en fossilfri förskola i Göteborg kan också bli underlag för studenternas studier.
Vad är din roll i projektet S2C?
– I det intressanta uppdraget i S2C ingår att samla in information och följa projektet med den fossilfria förskolan Hoppet i Göteborg. Detta skall utmynna i ett förslag på en pedagogisk modell som kan användas som verktyg vid överlämningen av nybyggda skolor och förskolor till pedagoger och brukare. Grunden för modellen blir planerings- och byggprocessen kring Hoppets förskola, där alla aktörerna haft en gemensam ambition att arbeta aktivt med hållbar och resurseffektiv användning av material och resurser. Sedan följer möjligheter att applicera modellen i de planerade skolorna för lite äldre elever i Danmark och Norge. Modellen behöver sedan anpassas till respektive projekts förutsättningar.
Vilka utmaningar och möjligheter ser du i arbetet med att skapa en modell för pedagogisk överlämning mellan byggherrar och brukare av en byggnad?
– I skolornas verksamheter involveras förutom personal och skolledning även eleverna och deras vårdnadshavare, vilket ger både möjligheter och svårigheter att anpassa kommunikation och begrepp om byggnaden så att det kan förstås av olika grupper. Olika språkbarriärer kan överbryggas med olika pedagogiska metoder och modeller. Förhoppningsvis kan också en bättre förståelse om byggnaden man vistas i ge spinoff-effekter, som gör att frågor och dialog kan hållas aktiva och förvaltas under lång tid. Den tekniska utvecklingen ger också möjligheter att visualisera och förklara processer och material på ett mer tillgängligt sätt.
– I olika rapporter redovisas stora extra kostnader för att man inte kan kommunicera under planering, projektering, byggande och förvaltning. Byggbranschens tradition är också att dela upp processen i ett stafettlopp där aktörerna lämnar resultatet när man är klar utan återkoppling. I detta projekt förändras detta till att skapa en helhet från tidig planering till byggande och förvaltning/brukande. Beställare, konsulter, entreprenörer och materialleverantörer är viktiga för att formulera och identifiera de nya idéerna. Traditionellt sker endast en kort överlämning till de som ska vara verksamma i byggnaden. Jag ser att detta projekt kan fungera som en god förebild där man bryggar över mellan beställare, utförare och användare. Goda idéer kan spridas och utvecklas vidare och man kan gå från ett traditionellt stafettlopp till en helhet som innebär erfarenhetsåterföring till de som deltar i tidiga skeden i en byggprocess. Det gemensamma lärandet involverar också barnen och eleverna som blir framtidens samhällsbyggare.
Scandinavian Sustainable Circular Construction (S2C) är ett projekt vid Alexandersoninstitutet som finansieras med stöd av Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak.